Hemmagjord Catch-up (obs inget göteborgsskämt!)

Så var det tomatsåsen jag kokade till den heta Jamaican jerk tofu jag gjorde häromsistens. Receptet är hämtat ur samma kokbok och inte bara var det första gången jag lagade mat med Schotch Bonnet (den extremt heta chilin) utan även med muskotblomma.Trodde först det skulle vara svårt att få tag på men tacka vet jag Santa Maria som har det mesta en kan tänka sig i sitt sortiment.
Muskotblomma ser ut lite som 80-talets populära potpurri. Faktum är att det egentligen inte är någon blomma utan är själva höljet till den mer välkända muskotnöten.

Såsen med det vitsiga namnet Negril Tomato Catch-up (skulle kunna vara en göteborgare som kommit på namnet) blev riktigt god och tillsammans med Jamaican jerk tofu kändes väldigt mild i smaken. God även att ha till pasta, på färska gröna bönor, på en bit bröd osv. Håller i kylen någon vecka eller två. 

Negril Tomato Catch-up
ca 2 dl

ca 500g mogna tomater
2 msk rapsolja
1 rödlök, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackad
2 gröna chilifrukter, finhackad
1 tsk mald koriander
1 tsk paprikapulver
1/2 tsk mald ingefära,
1/2 tsk mald kanel
1/2 tsk mald nejlika
1/2 tsk mald muskot(nöt)
1/2 tsk mald muskotblomma
1/2 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar, nymald
1 matsked muscovadosirap

Kör tomaterna snabbt i mixern och ställ åt sidan så länge. Fräs rödlöken och vitlöken i upphettad olja tills löken är mjuk och genomskinlig. Se till att den inte blir brun. 
Tillsätt de finhackade chilifrukterna och kryddorna. Fräs allting i någon minut eller två.
Vänd i tomathacket, salt, peppar och muscovadosirap. Rör om och låt koka upp. Sänk sedan värmen och låt såsen sjuda i ca 15 minuter eller tills tomatsåsen reducerats till en fastare sås. Gör såstestet och se om den fastnar på baksidan av en sked.
Servera tillsammans med Jamaican jerk tofu.

Smaklig spis!

* * *

Jamaican jerk tofu

Barskåpet lyser fortfarande med sin frånvaro. Kan knappast skryta med att vara någon spritkonsument av rang. Men efter ett ganska långt sug och massor av inspiration, främst från Veronica (aka Moma's Kitchen) som gärna karibiserar det hon bakar och lagar, gjorde jag till slut slag i saken och har nu införskaffat en flaska mörk rom.
Men.
Baka är jag inget vidare på. Det går inte heller så bra ihop med jakten på magrutorna. Vill hellre laga mat.
Just nu med rom i.

Ett mindre missöde hände och bilderna jag tog på min jerk tofu försvann

Instinktivt tänker jag marinader, grill och långkok. Jo, jag står obegribligt kvar med ena foten i köttnormen när det kommer till matlagning, trots 15 år av vegetarisk matlagning. Tur för mig att jag är lycklig ägare av World Food Café 2 I kapitlet "Islands of the Caribbean", ett bland de elva områden/länder världen över som finns med, får det ena receptet efter det andra munnen att vattnas. Där blandas papaya, mango, kokos, paprika, butternut-pumpa, bönor, julkryddor* och en massa chili. Chili som naturligtvis används i mat främst från syd- och mellanamerika och den supereheta Scotch Bonnet kom väl till pass denna dag då jag valde att göra Jamaican jerk tofu. 

Receptet nedan är något modifierat från det i kokboken då jag bytt ut några ingredienser. Till exempel ska det enligt kokboken vara solrosolja, honung och gul lök vilket inte fanns i Miss Meisters kök för tillfället. Så bytte jag ut rödvinsvinägern mot den mörka romen och en skvätt pressad lime. 
Dessutom minskade jag något på mängden kanel och nejlika som har en tendens att ta över. Såhär i efterhand skulle jag kunnat minska lite till men det är naturligtvis en smaksak.

Jamaican jerk tofu
2-3 port (10-15 för buffé/munsbitar)

1 liten rödlök, hackad
1 schalottenlök, hackad
1 Scotch Bonnet-chili, grovhackad
2 vitlöksklyftor, grovhackad/riven
ca 2,5-3 cm fäsk ingefära, riven
2 msk muscovadosirap
2 msk rapsolja
3 msk sojasås
3 msk mörk rom
2 tsk torkad timjan
3/4 tsk malen kanel
3/4 tsk malda nejlikor
300g tofu, naturell
smaka av med nymalen svartpeppar och ev lite pressad lime

Torka tofun ordentligt med hushållspapper. Jag torkade först den hela biten och sen även alla de mindre "stavarna" (ca 16 st.) jag skar den i. Är det mat till två, tre personer går det bra att skära tofun i färre och större bitar.  

Blanda alla ingredienser förutom tofun i en mixer och kör tills den är len och jämn. Smaka av med nymalen svartpeppar och pressa eventuellt i lite lime. Täck tofun med marinaden och låt stå minst en halvtimma. Grilla sedan de marinerade tofunbitarna i ugnen tills de blir bruna på båda sidor.
Servera med tomatsås, föreslagsvis en med det vitsiga namnet Catch-up. Recept kommer snart. 

Smaklig spis!

* * *

* Bland annat nejlika, kanel, ingefära, muskot och andra kryddor vi i Sverige använder främst i juletider.

Feeling hot, hot, hot!

Eller ja, det är väl snarare som eldsvåda i munnen. För första gången har jag nämligen lagat mat med Scotch Bonnet i (obs vanlig grön chili, som håller på att bli röd, på de dryga sex år gamla bilderna här i inlägget). Chilifrukten Scotch Bonnet ingår i samma släkte som habanero, Havannapeppar (Capsicum chinese på latin) som är en av fem chiligrupper. Till skillnad från de "vanliga" avlånga chilifrukterna är Scotch Bonnet klockformad och skrynklig. Den jag fick tag på var dessutom orange. Kanske tur det då den röda habaneron Red Savina länge varit rankad som världens hetaste chili med uppmätt värde av 350 000- 557 000 Scoville.

För det är på så vis att chili har en egen het-skala - Scoville (SHU - Scoville Heat Units). Vanlig paprika har 0-värde, Peperoni ligger på mellan 100-500, Jalapeño 2500-8000, Cayennepeppar 30 000-50 000 och Scotch Bonnet har 100 000-350 000 SHU.
Enligt Wikipedia (ja, jag är för fredagstrött för att forska vidare i detta just nu) finns det andra chilifrukter med dubblat Scovill-enheter än Red Savina. Naga Jolokia har tydligen över 1 000 000 SHU och för bara ett par år sedan sägs chilifrukten Trinidad Scorpion "Butch T" vara världens nu allra hetaste (och oätbara!?) chili med nära 1 500 000 Scoville-enheter. Ren Capsaicin har ett värde av 15-16 miljoner Scoville-enheter.

Bilder från chilistudie i mars 2008

Trevlig helg!

Källor:
Chiliguiden.se
Wikipedia

Rödkål, grönkål och vårdagjämning

Förra veckan gick verkligen i kålens tecken. Brysselkål. Blomkål. Rödkål och grönkål. Faktiskt, jag som trodde grönkålen var slut för säsongen. Så plötsligt dök den upp lite varstans bland de ekologiska mataffärerna. Det har bland annat blivit grönkål i frukostsmoothie och som dagens rätt, med rödkål och blodapelsin. Och vad passar väl bättre än grönkrispigt och färgglatt idag som inte bara är persiskt nyår utan självaste vårdagjämningen.

Jag gillar att steka råa grönsaker, grönsakerna som de flesta annars nog är mest vana att koka. Bra att tänka på är att de tar olika tid beroende på tjocklek och såklart vilken textur det ska vara. Om rödkålen tänker jag till exempel lite på samma sätt som med pasta, att den ska vara al dente.

Rödkål och grönkål till lunch
1 port

100 - 130 g rödkål
80 - 100 g grönkål (repad)
ca 10 cm purjolök
olivolja
1/2-1 apelsin (blod)
Coriander & Chili, Santa Maria
flingsalt (citron)

Skölj, strimla och fräs purjolöken i olivolja. Strimla rödkålen och låt fräsa tillsammans med löken, på medelvärme. Skölj och repa grönkålen. Riv eventuellt stora blad i mindre bitar. Vänd ner med övriga grönsaker i traktörpannan (bättre att använda här än vanlig stekpanna då grönsakerna blir nästan som lite ångkokade istället för stekta).
Skär skalet av en apelsin och skär i skivor/bitar. Som vanligt har storleken betydelse så en hel apelsin kan bli för mycket att blanda med kålen så ät hälften till efterrätt, spara till kvällsmaten eller morgondagens middag.

Krydda med Coriander & Chili, ännu en vansinnigt god blandning från Santa Maria (nej, jag är varken sponsrad eller har fått gratisprodukter skickat till mig). Som korianderälskare är jag naturligtvis partisk i bedömningen här och smakkombinationen vitlök, koriander, chili och lime/citron är knappast ovanlig i Miss Meister's kök så har du inte just nämnda krydda så går det bra att krydda med lite chilipulver, vitlökspulver (eller riven färsk vitlök), pressad citron och så färsk koriander på slutet.
Smaka av med salt och eventuellt svartpeppar.

När grönkålen blir varm får den först en annan nyans, mer åt det klargröna hållet. Ligger den i för länge börjar den sen tappa färg igen och blir mer grådassig. Så var vaksam och ta av från plattan medan grönkålen fortfarande är härligt klargrön.
Servera med kokta svarta risnudlar.

Smaklig spis!

* * *

Soppdags

Så kommer här fjärde schemalagda bloggposten och förhoppningsvis mår jag okej efter operationen i måndags. Har inte gjort klart fler inlägg i förväg då jag utgår från att jag ska vara tillbaka hemma igen och återgå till det så kallade normala livet. Om så är fallet återstår att se.
Lyckligtvis äter jag bra mycket mer soppa än vad som syns här i bloggen. Det är bara så att soppan inte sällan får ett beige skimmer över sig och ser inte särskilt aptitlig ut. Som bekant är jag heller ingen hejare på pynt och piff när det kommer till mat så de flesta soppor förblir obloggade. Men inte ska ni behöva stå sopplösa denna torsdag så här kommer tips på en enkel het god lins- och morotssoppa. Första gången jag smakade den så var det Johanna som rört i kastrullerna fast använt Kim's recept som förlaga.
För en helt vegansk soppa kan klicken med rysk yoghurt naturligtvis uteslutas.
Min soppa blev dessvärre inte lika god som Johannas och hör och häpna om hon inte smugit ner två polkabetor i soppan också. Kanske var det helt enkelt dem som gjorde susen? Du får helt enkelt testa och smaka själva!

Får du inte nog med morötter av denna soppa så varför inte baka morotsfrallor att äta till soppan.


Smaklig spis!

***

Sötpotatiscurry med grönkål och kikärter

Då och då skriver jag lite om varför jag slutade äta djur. Ja, jag skriver djur. Kött är tydligen inte tillräcklig förklaring då i princip alla ställer då följdfrågan, eller snarare påstår att jag väl ändå äter fisk. Kött är tydligen bara rött kött från däggdjur. Utöver kött finns tydligen fisk och fågel. I min värld är dock både fisk och fågel även det kött, liksom skaldjur (som blötdjur, kräftdjur och tagghudingar). Under ett par år höll jag mig dessutom till strikt vegankost men lyckades aldrig riktigt komma överens med varken den osötade eller den vaniljsötade sojamjölken och definitivt inte det vegetabiliska fettet utöver rena oljor. Jag blev också äcklad över alla produkter som efterliknar den mat karnivorer äter. Men jag jobbar på det och försöker så att säga "fasa ut" mig själv från de sista mejeriprodukterna jag fortfarande äter av som t ex keso och smör och sist men inte minst (kanske ens aldrig) kommer jag till äggen.

De få gånger jag äter på annan plats än hemma eller av egen tillredd matlåda ses detta oftast som ett oerhört stort problem och alternativen är ofta pasta-ägg-och-mejeriproduktstinna och knappast så näringsrik en vegetarian behöver.
Inte föga förvånande. Särskilt med tanke på det enorma matintresse som råder. Vi drunknar nästan i matlagningsprogram i radio och tv. Det finns knappt en kvinna eller man i detta land som inte leker stjärnkock där hemma vid spisen. Restauranger har fullt upp med diverse skummande, fluffande, puffande och sous-videande ändå är maten så konservativ och enkelspårig. Jag är varken nutritionist, dietist, kock, kallskänka eller ens aspirant på endera nyss nämnda yrken, men gör så gott jag kan att konstruera näringsriktiga måltider på vegetariskt vis. Att inte fler kockar och professionellt matkunniga ägnar sig åt vegetarisk matlagning och seriös måltidskomponering är för mig en gåta.

Well, det var bara några måndagsfunderingar så här en kall januaridag. Receptet nedan är inspirerat av ett som finns i en av mina klippor när det kommer till kosthållning, Maten som stärker ditt immunförsvar, av Kirsten Hartvig. Till exempel så är spenat och broccoli utbytt mot grönkål. Kikärter är tillagda och löken blev både halv och gul  istället för hel och röd och mängden skiljer sig något från dem angivna i boken. 

Sötpotatiscurry med grönkål och kikärter
3-4 port

olivolja
1 tsk bruna och vita senapstfrön
1/2 gul lök
1 röd chili
1 tsk currypulver
1 stor sötpotatis, skalad och skuren i bitar
1 liten majskolv
250 g färsk grönkål 
300 g kokta kikärter
1/2 pressad citron (lr 1 pressad lime) 
1 burk kokosmjölk (400 ml)
flingsalt och svartpeppar efter smak

Skala och skär sötpotatisen i bitar. Skölj och repa grönkålen. Skär stammarna i småbitar och hacka de rivna grönkålsbladen grovt. Skär majskornen av kolven. Finhacka löken och den röda chilin. Hetta upp olivolja i en traktörpanna och lägg i senapsfrön och curry. Rör om och fräs tills senapsfröna börjar "poppa" och lägg då i löken och chilin. Fräs ett par minuter och lägg sedan i sötpotatis, majs och grönkål. Låt fräsa ytterligare några minuter. Häll i de kokta kikärterna, pressa över citron (eller ev lime om du inte har citron) och rör i kokosmjölken. Låt sjuda 10-15 minuter under lock, tills grönsakerna är mjuka. Smaka av med salt och peppar och garnera med färsk koriander. Servera med ris.

Smaklig spis!

***

Krämig polenta med tomatsås och trattkantareller

Det är förvisso inte svampsäsong nu men tänker ändå bjuda er på stekta trattkantareller. Bland annat. Huvudrätten i dagens inlägg är något mindre framträdande än svamp men ack så god och användbar. I augusti förra året då jag var i Stockholm fick jag smaka på den bästa polentan någonsin hos Annika. Jag tar tillbaka (nästan) allt ont jag tidigare kastat ur mig vad gäller polenta. SMASKENS recept jag länkat till är för grillad polenta men vi åt en riktigt krämig variant av den. Gissa om jag ätit polenta i omgångar sedan dess.
Första gången blev den lite för stabbig. Passade dock väldigt bra till att grilla dagen efter. Jag har ätit polenta med bland annat het tomatsås, freestajlad från besöket hos Annika, med riven zucchini och belugalinser och med stekt svamp.

Annika använde en vansinnigt god parmesan i polentan - Parmigiano Vacche Rosse - en ost jag tyvärr inte hittat någonstans här i Göteborg. Som namnet avslöjar är den osten gjord på mjölk från från röda kossor, vilket tydligen är ovanligt när det kommer till mjölk och ost. I en av alla ostbutiker där jag letade efter dito föll valet på en pikant Pecorino sardo istället för vanlig parmesan. Med den i blev det en pecorinopolenta som hetter duga.
Då min mobil inte är fullt så pålitlig och smidig som jag skulle kunna önska så följer jag inte riktigt med i vad som händer på nätet under tiden jag är ute på vift. Tydligen missar jag en del och jag bara älskar ostdiskussionen som uppenbarligen pågick då jag åt och njöt av maten Annika bjöd på när det begav sig. 

Krämig pecorinopolenta
4 port

2,5 dl polenta (200g)
1,5 liter grönsaksbuljong
1 msk örter (t ex oregano, salvia, mejram, körvel/dragon)
2 msk smör
1 1/2 dl finriven Pecorino sardo
ev svartpeppar och lite salt

Koka upp vatten till buljongen. Är du som jag, och inte så haj på polenta, kan du använda två kastruller. En för buljongen och en för själva polentan. Jag är nämligen osäker på de rätta proportionerna för att få den konsistens jag vill ha. Med två kastruller har jag hela tiden mer varmt vatten/buljong att fylla på med, ungefär som när jag kokar risotto, om polentan tjocknar för fort. Detta för att inte riskera det omvända och polentan bara blir en lös och vattnig gröt.
Låt polentan koka upp och puttra ett par minuter. Rör om då och då. Rör i kryddorna. Dra sen kastrullen av plattan och låt svälla färdigt. Var uppmärksam på att den inte blir för tjock (såvida du inte ska breda ut den och låta svalna för att senare grilla den). Tillsätt i så fall mer buljong och rör om ordentligt. Ställ tillbaka på varm platta och tillsätt smör och den fint rivna osten. Rör om och servera omgående.

Het tomatsås
3-4 port

3 små schalottenlökar
2 vitlöksklyftor
1/2-1 röd chili (beroende på chilitolerans)
1/2 gul zucchini (ca 200-250g)
2 msk olivolja
1 liten burk Mutti tomatkross (210g)
10-15 cocktailtomater
en skvätt vitt vin
1 tsk oregano
1 tsk timjan
flingsalt
svartpeppar

Skala och finhacka schalottenlöken och vitlöken. Ta bort kärnor och de vita innerväggarna i chilin och hacka fint. Värm olivolja i en kastrull och fräs löken och cilin på medelvärme. Tvätta och tärna den gula zucchinin och tillsätt i lök- och chilifräset. Se till att det inte blir för torrt i kastrullen och häll i de krossade tomaterna, en skvätt vitt vin och torkade örter. Tvätta och dela de färska cocktailtomaterna i halvor och lägg i den puttrande tomatsåsen. Låt tomatsåsen få tid snarare än att hasta iväg. Den vinner på att få stå på eftervärme och dra till sig alla smaker. Kan med fördel värmas på igen vid servering. Smaka av med salt och peppar. Servera till krämig pecorinopolenta.

Stekta trattkantareller

trattkantareller
smör
salt
svartpeppar
ev små färska tomater av blandade sorter

Rensa och putsa svampen ordentligt, för det är inte alltid man vill äta det som lurar i trattkantarellernas skrymslen och gömmor! Torrstek svampen först så vätskan dunstar lite och lägg sedan i en klick smör och fortsätt stek svampen några minuter. Smaksätt med salt och svartpeppar. Vill du så skär upp några små tomater av varierande färg och sort och stek med svampen nån minut på slutet. Servera tillsammans med den krämiga pecorinopolentan.


Smaklig spis!

***

Chilihett lins- och morotsmos

 

Nu när kylan plötsligt slagit till här passar det bra med något hett och chilikryddat som får upp temperaturen i kroppen.Trots att jag i dryga tio år hållit på att lära mig laga bönor och linser lyckas jag sällan ordentligt med de röda linserna. De är naggande goda och går snabbt att laga till då de inte behöver ligga i blöt. Dessvärre har jag en tendens att överkoka de röda linserna och det blir mest mostig och grötaktigt av det hela. Så. Därför beslöt jag mig för några helger sedan att göra just mos av dem. Tillsammans med morötter, smaksatt med röd chili och vitlök.

Chilihett lins- och morotsmos

2 port

1 dl röda linser
3 morötter
1/2-1 chili
2 schalottenlökar
2 vitlöksklyftor
salt
svartpeppar

Koka linser ca 10 min. Tillsätt lite mer vatten och morotsslantarna. Finhacka schalottenlöken, vitlöken och chilin (mängd beroende på din chilitolerans). Fräs lätt i olivolja. Mixa allt i kastrullen med mixerstaven. Servera med t ex en sojakorv och stark senap.


Smaklig spis!

***

Ursprung: 2 september 2012

Rabarber- och mangochutney

Jag föreställer mig att jag skulle kunna leva på enbart pakistansk mango. Fast som med allt annat skulle jag förmodligen tröttna efter ett tag. I allra värsta fall även komma att avsky den söta, sammetslena och underbart goda frukten. Som med så mycket annat kommer vi aldrig få veta. Trots vanan att kunna få tag på i princip allt vi vill, när som helst på året, så är det väl ändå inte så dumt att en hel del råvaror bara finns tillgängligt under begränsade perioder. Och med det sagt skulle jag visserligen inte ha någonting emot om just den pakistanska mangon fanns att få tag på lite längre än bara några veckor mitt i sommaren.
Hur som helst föll det sig så att jag överraskade mig själv och kokade en chutney. Något jag aldrig gjort tidigare. Och vad passar väl inte bättre än lite syrlig och kärv rabarber tillsammans med söt mango. En lyckad smakkombination om jag får säga det själv.
Letade igenom diverse kokböcker, googlade och hittade inget klockrent recept på chutney som tilltalade mig så jag plockade lite här och lite där till en egen mix. Recept på en smakfull rabarber- och mangochutney är som följer:

Rabarber- och mangochutney

ca 2 dl

ca 240 g rabarber
ca 180 g mango (pakistansk/honungs-)
1 rödlök, finhackad
3 vitlöksklyftor, finhackade
1 tsk bruna (svarta) senapsfrön
ca 2 msk riven färsk ingefär
1 röd chili, finhackad
2 msk solrosolja/rapsolja
1 dl rödvinsvinäger
1/2 dl vatten
1 msk agavesirap (lr honung)
2 tsk hallonvinäger

flingsalt
färsk koriander

Fräs rödlök, vitlök, chili och senapsfrön i oljan på medelvärme, i en kastrull, i ett par minuter. Tillsätt ingefäran. Häll i vinäger och vatten. Låt koka upp. Lägg sedan i rabarber och mango som är skuren i bitar/tärningar. Salta. Sänk värmen och låt puttra ca 30 minuter. Håll koll på chutneyn och rör om då och då. Tillsätt agavesirap och hallonvinäger på slutet. Smaka försiktigt av om den är lagom söt, syrlig och salt.

Lycka till!

***

Rostade butternutbåtar

I söndags hade tänkt göra lite mat till veckans matlådor. Jorå, en annan har ju ett låtsasjobb att gå till som varken tillåter semester eller att jobba hemifrån. Så första veckan på året spenderas på en låst och nästintill folktom arbetsplats. Allt enligt alliansens regler och förordningar. Allt enligt systemets* fantastiska idé om att detta snabbare ska leda till jobb.
Det blev hur som helst inte mycket kvar av denna butternut. Såg ut att räcka till två portioner men då den till att börja med hade ganska stort kärnhus och att jag nära på brände skivorna så räckte det alldeles lagom till en person. För två portioner krävs det lite mer mat som får backa upp det hela. Eller så behöver pumpabåtarna rostas så länge i ugnen heller. Bara så länge att de blir riktigt mjuka och genomlagade.


Rostade butternutbåtar

1 liten butternut
olivolja
cacao- och chilikrydda
flingsalt
ev extra chili och svartpeppar


Skala pumpan och dela på längden. Gröp ur kärnhuset. Spara gärna kärnorna (skölj bort innanmätet, görs enklast i ett durkslag) och rosta i torr stekpanna. Skär "båtar" av pumpan och lägg i ugnsform. Ringla över olivolja och strö på flingsalt och övriga kryddor.
Rosta i ugnen 200 grader i ca 20-30 minuter. Servera med t ex Edamamebönor och paprika i en salig blandning.

Smaklig spis!

***

*Jag syftar på arbetsmarknadspolitiska programmets tredje fas, som så modernt döpts om till sysselsättningsfasen, inom Jobb- och utbildningsgarantin (JUG). Enligt AF:s egna info innehåller fas 3 följande aktivitet:

sysselsättning hos anordnare. Som arbetsgivare betalar du inga löner, arbetsgivaravgifter eller försäkringar utan får 225 kronor per dag för att täcka handledarkostnader med mera.

En för mig ny sida jag just råkade på innehåller en hel del om vad fas 3 är och innebär för den arbetslöse. Intressant nog påstår sig sidförfattaren tillhöra just alliansen men är kritisk mot JUG och dess tre faser.

Syrlig efterrätt med citrus, kakao och chili

Med eller utan...

sked?

Under nyårshelgen fick jag ett plötsligt infall att byta redigeringsläge till bloggen men jag är visst inte riktigt redo än och lyckades som tur var ändra tillbaka. Anledningen är egentligen att datorn inte pallar med utan börjar rusa. Ja, jag var ju i de riktigt stora redigerartagen och höll på att ändra tema och allt till bloggen. Men som sagt, med bilder och och andra mer krävande sidor får datorn sig ett spel. Ja, jag har skrivit om detta tidigare men nu är det så att jag inte har några resurser till att lösa problemet. Datorn är nyss två år fyllda och långtifrån full. Märker att jag allt mer sällan har igång datorn. Och om jag har det så minimerar jag både antal program och flikar öppna samtidigt.

Här kommer i alla fall den där efterrätten jag piffade till med syra, socker och het krydda på nyårsaftonen. Just det inlägget fick en liten spin-off hos Kinna och genererade i en hel del historier om varför vi (mat)bloggar. Läs mer här!

Syrlig efterrätt med citrus, chili och kakao

2 port

1 pink grape
1 apelsin
2-3 msk granatäppelkärnor

1 msk rörsocker
Cacao- och chilikrydda
en nypa flingsalt
några droppar pressad citron
färsk koriander

Filéea både grapefrukten och apelsinen. Lägg i skål och pudra över kryddor och socker. Droppa eventuellt lite pressad citron över. Blanda i några matskedar granatäppelkärnor och låt stå ett tag. Toppa med några blad färsk koriander till servering.


Smaklig spis!

***

Ugnsbakad aubergine med chiliavokadomos

En variant på den ugnsbakade auberginen som jag gjorde tidigare i år fick förra veckan en annan topping. Det finns inte längre någon turkisk yoghurt i min kyl men väl en mogen avokado på köksbänken. Hade jag haft en tomat också skulle jag nog gjort guacamole men nu blev det bara avokado och lite kryddor. Simple as that. Snabbt och enkelt att göra en sen eftermiddag på en vanlig vardag. För en tid sedan var jag på resande fot några dagar och hade precis rensat ur kärnorna från ett granatäpple. Risken att de skulle bli dåliga tills jag kom hem igen var överhängande och jag slängde helt sonika in burken i frysen. Och se där. Det var bara att ta fram burken och skeda ur den mängd kärnor som behövdes till garnering. De tinade kvickt och smakade precis som ofryst.



Ugnsbakad aubergine med chiliavokadomos
1-2 port

1 aubergine
1 avocado
olivolja
2 vitlöksklyftor
dragon, torkad om du inte har färsk
flingsalt
svartpeppar
chili explosion, några vrid på kvarnen
1/2-1 tsk chipotlepasta
hallonvinäger, några stänk
granatäppelkärnor


Tvätta och skär itu auberginen på längden. Lägg med snittytan uppåt i ugnsfast form. Skär som rutor i köttet och peta ner riven eller finhackad vitlök där tillsammans med örtkryddan. Ringla över ganska så rikligt med olivolja. Salta och peppra. Baka i ugnen på ca 200 grader tills den är mjuk och genombakad. Tar ca 30 minuter.
Skala och mosa avokadon med en gaffel. Krydda med flingsalt, chili explosion, chipotlepasta och några skvätt hallonvinäger.

Servera auberginen omgående med chiliavokadomos toppat med granatäppelkärnor. En halva var lagom till kvällsmat men skulle nog äta en hel till middag. Eller såklart komplettera med mer mat som ugnsrostade sötpotaisklyftor, kryddig potatissallad eller kanske en rödbetssallad med smak av Maroco.


Smaklig spis!

***

Ugnsrostad sötpotatis och het purjosås

Ofta när jag "upptäcker" en ny råvara så blir det gärna en lång radda av matlagning med liknande ingredienser men med olika tillagningssätt och smaksättningar. Det är som att jag måste gå igenom olika varianter med den "nya" råvaran (vilket jag har för mig att jag skrivit om tidigare). Lite tråkigt blir det förstås att blogga om det i samma takt som jag lagar. För ett par veckor sedan var jag riktigt på g när det gäller bloggen och höll på att göra inlägg i förväg. (visst är det toppen med att man göra färdigt bloggposter i förväg och sedan skriva i dag och tid när det ska postas!) Hur som helst så visade det sig att jag då hade inte mindre än fem recept med sötpotatis. Det räckte för att jag skulle komma av mig. Sedan dess har livet gått i en rasande fart och jag hinner knappt med mig själv ens. Nu gör jag ett försök att komma ikapp mig igen.

Sist när jag gjorde denna sötpotatisgratäng, vilken räckte till två små portioner, så gjorde jag alltså en till rätt med samma råvaror men tillagade dem separat. Sötpotatisen åkte in i ugnen medan jag under tiden gjorde en slags purjosås på spisen. Så håll ut vänner, här kommer tredje sötpotatisinlägget i rad.


Ugnsrostad sötpotatis och het purjosås
1 port

1 sötpotatis
1 dm av en tjock purjolök
olivolja
flingsalt
1 vitlöksklyfta
1 tsk chipotlepasta
hackad koriander
1/2 dl kokosmjölk


Tvätta och klyfta sötpotatisen. Lägg i ugnsfast form och dressa med olivolja och flingsalt. Baka på 180-200 grader i ca 20 min.
Strimla purjolöken och hetta upp olja i en kastrull. Fräs mjuk. Akta så att purjon inte bränner vid. Riv ner en vitlöksklyfta och fräs tillsammans ytterligare någon minut. Pressa ev lite citronsaft över. Salta. Tillsätt kokosmjölken och chipotlepastan. Låt puttra på medelvärme. Rör lite då och då och koka ner den tills den är mer krämig än vattnig vilken den först blir då man tillsätter kokosmjölken.


Smaklig spis!

***

Rödbetor och sötpotatis, en otippad kombination

Så var det dags igen att laga mat utan att ha den blekaste aning om vad det ska bli när allt är klart. I förväg bestämda rätter är inte min starka sida och sällan handlar jag grönsaker efter färdiga recept. Det händer till och med att jag överraska mig själv när jag kommer hem och packar upp matkassen. Inte sällan får jag för mig att köpa en rotsak eller grönsak jag inte ätit på länge eller till och med aldrig ens smakat på. Jorå, det händer faktiskt. Nu var det sötpotatisen som råkade hamna i matkorgen. Utan att vara helt säker tror jag det var före bloggens tid senast jag åt just sötpotatis. Minns när jag av en dåvarande granne fick låna en av mina absoluta favoritkokböcker (som jag dessvärre inte själv äger men däremot 2:an) World Food Café och lagade mexikansk mole (en sås med choklad i) tillsammans med bland annat sötpotatis, majs och matbanan.

Men tillbaka till nu. Att röran till rotsakerna innehåller just åtta till antalet av flera ingredienser beror helt enkelt på att det till en början var åtta hasselnötter kvar i påsen och ungefär lika få cashewnötter så då fick det helt enkelt bli åtta. Garanterat går det att öka mängden ingredienser. Det är bara att testa sig fram. Vill man hellre ha den mer lös och nästan lite rinnande så mixa i mer citronjuice och olja, alternativt tillsätt lite vatten, och kanske en hel avokado istället för en halv. Möjligheterna är oändliga.



Ugnsrostade rödbetor och sötpotatis med het avokadoröra
2 port

2 sötpotatisar
4 rödbetor
olivolja
flingsalt

HET AVOKADORÖRA:
8 st hasselnötter
8 st cashewnötter
8 st physalis, torkade
1/2 pressad citron
1 msk kallpressad rapsolja
1/2 avokado
1 tsk chipotlepasta

Sätt ugnen på 220 grader. Skala rödbetorna och sötpotatisen och skär i inte allt för små klyftor/bitar. Lägg i ugnsfast form. Ringla olivolja över rotsakerna och på med några nypor flingsalt. Rosta i ugnen ca 20-30 minuter.

Blanda under tiden till den heta avokadoröra med hjälp av en mixer och servera sedan till de varma rotsakerna.


Smaklig spis!

***

Rester med matvete

När jag växte upp åt vi alltid söndagsmiddag. Ni vet, det var alltid lite speciell mat. Kanske var den dyrare än vardagsmaten. Tog längre tid att laga. Eller så var det fler tillbehör. Kanske var det också både förrätt och efterrätt. Den tiden är nu helt förbi för mig. Söndagsmiddagarna består snarare av rester. Jo, de rester som finns kvar i kylen från veckan som gått. Ja, så är det hemma hos mig. I söndags var inget undantag. Jag hade kokad matvete (förberedande för kommande matlådor) och hittade skålen med den goda citron- och lakritsdressingen från onsdagens mat.
Den smakade fortfarande lika gott. Dock hade lakritssmaken försvunnit lite och löken tagit över mer. Perfekt lunch. Lite kokta kikärtor eller linser i och ett par råa morötter så blir det en hel middag.

Vill ni ha fler förslag på mat idag ondsag så föreslår jag att ni klickar er hit till What's Cooking Wednesday så kommer ni garanterat hitta mängder av bloggmat!



Smaklig spis!

***

Zucchini med het citron- och lakritsdressing

Det kan väl knappast ha ha undgått någon att Jamie Oliver är en av mina stora favoriter bland "kändiskockar". Det är över ett decennium den nakna kocken gjorde entré i våra tv-soffor. Personligen tycker jag bara han blir bättre och bättre. Jag gillar att han inte håller tillbaka med grönsakerna, trots att han lagar mycket fågel, fisk och mittemellan. Han är dessutom alltid noga med att använda råvaror av god kvalitet. Gärna ekologiskt och närodlat. Det märks inte minst i min absoluta absoluta favoritserie Jamie at home. För inte så länge sedan upptäckte jag att en ny serie jag inte sett tidigare; 30-minute meals, vilken tydligen visas på tv4+. Måste nog säga att det är min nya favvisserie med min matlagningsidol. Dessvärre är det en kanal jag allt som ofta glömmer av så jag har missat större delen av programmen. Men såklart finns en kokbok med alla recept i. Får väl se vad bokmässan har att bjuda på i år ;)

Förra veckan blandade han till en dressing till zucchini med bland annat chili men jag kommer verkligen inte ihåg resten. Minns bara den hyvlade zucchinin i hög med röda prickar på. Mer än så behövdes inte idag då jag ändå utgick från de och gjorde min egna dressing. Eftersom Jamie nog aldrig lagar något utan citron utgick jag såklart från både citron och chili. Och som ett galet infall i den annars så tradiga vardagen droppade jag i lite saltlakritsessens. Ja, det är inte helt lätt att få till lakrits i maten. Lakrits som ju förknippas med godis, sött och fungerar bra i bakverk, glass och diverse efterrätter. Men nu tar vi klivet fullt ut i laktrisdjungeln och kastar oss handlöst in i smakkombinationer vi bara kunnat drömma om tidigare.


Zucchini med citron- och lakritsdressing
2 port

400 g zucchini
1 salladslök
1 citron
1/2 chili (eller mer om du är en chiliälskare)
2/3 tsk saltlakritsessens
flingsalt
2-3 msk olivolja

Tvätta och finhacka salladslöken. Dela chilin, skrapa bort kärnorna och finhacka. Är du ett stort fan av chili så är det bara att hacka i en hel. Pressa ur citronjuicen i en skål. Droppa i lite lakritsessens. Anpassa lite beroende på hur mycket citronjuice det blir av just din citron. Jag hade en riktigt saftig citron och fick drygt 1/2 dl. Snåla dock inte för mycket, det är trots allt meningen att lakritssmaken ska kännas. Rör i salladslöken och chilin i citron- och lakritsblandningen. Tillsätt lite olivolja.

Tvätta och hyvla zucchinin. Lägg i skål/på fat och ringla över olivolja och några nypor flingsalt. Häll över dressingen och vänd om i skålen så att all den hyvlade zucchinin får dressing på sig. Jamie hade ugnsbakat fisk till detta men jag åt tillsammans med ett par vietnamesiska vårrullar som jag hade över från dagen innan.

Klockan 21:30 sitter jag bänkad framför tv:n för att se

vad Jamie ska hitta på att laga ikväll.

Smaklig spis!

***

Blomkål- och ärtmasala

Nä men det gick väl inte så bra då att starta matskärpningen med pannkakor, sylt och vispgrädde. Jag har förvisso ätit ganska dåligt hela året men är verkligen en hopplös tröstätare. Trots att jag är pinsamt medveten om konsekvenserna klarar jag ändå inte att hejda mig och mina infall att äta mat som inte är bra för mig. Men det var ju måndag, fick ännu ett nej på sökt jobb och var helt enkelt en riktigt dålig dag.


Har ingen större lust att laga mat just nu för tiden. Ser det mest som något nödvändigt ont och då äter jag saker som inte behöver lagas vilket leder till alldeles för mycket skräp och överflöd för min del.
Så, då är det alltså dags att börja bläddra i kokböckerna och hitta inspiration igen för bra och balanserad mat. I helgen hittade jag i bok nummer 2 av paret C & C Caldicott's World Food Café (som för övrigt är min bonusbok i bokfemman jag skrev om) ett recept på en dry curry - Cauliflower and pea masala. Masala betyder ungefär mix av torra kryddor och flera av er känner väl till kryddblandningen Garam masala och den indiska kikärtsrätten Channa masala.

Receptet i boken är beräknat till fyra personer men jag hade inte riktigt tillräckligt med blomkål så det räckte bara till 2-3 portioner. Boken är på engelska och eftersom det står black mustard seeds har jag översatt det till svarta. För en del år sedan fick jag bassning (av fina Kinna) för att jag kallade senapsfröna för vita och svarta istället för gula och bruna. Kanske är det de engelska recepten som spökar. Eller så är det helt enkelt så att det faktiskt finns svarta senapsfrön ;) Men visst, Kinna du har rätt, här i Sverige saluförs de två vanligaste sorterna som gula och bruna senapsfrön.

Och vänner, om ni inte redan använder förkläde när ni lagar mat så gör det i alla fall när du ska laga denna rätt! Inte visste jag att det skulle bli dagen då jag poppade chilifrukter. Att det dessutom gick fortare än jag hann reagera över gjorde nästan saken roligare.


Blomkål- och ärtmasala
2-3 port

1 1/2 tsk bockhornsklöverfrön
1 1/2 svarta senapsfrön (använd bruna om du inte har svarta)
1 tsk spiskumminfrön
3-4 msk rapsolja
2 torkade chilifrukter
1 msk riven färsk ingefära
3 tsk malen koriander
1 tsk chilipulver
450 g blomkål, skuren i små buketter
250 g ärtor (frysta)

Rosta bockhornsklöver, senapsfrön och spiskummin i torr stekpanna och mal dem till pulver. Hetta upp olja, gärna i en stor stekpanna/traktörpanna (som du har lock till) och lägg i de torkade chilifrukterna. Och var beredda på att det kan skvätta och sprätta olja. Chilifrukterna ska bli svarta och det gick så mycket fortare än vad jag var förberedd på.
Tillsätt sedan blomkålsbuketterna, ärtorna, de redan rostade och malda kryddorna samt resterande kryddor och smaksättning. Låt fräsa ihop sig en kort stund och tillsätt sedan vatten. Lägg locket på och låt puttra på svag värme tills blomkålen är tillräckligt mjuk. Smaka av med salt.


Smaklig spis!

***

Ugnsbakad het fänkål

Ledsen för de dassiga bilder som är tagna ned mobilkamera

Det blev mycket matlagning i somras då jag kommit hem från USA igen. som vanligt var det en ganska regnig och ruggig sommar med undantag av ca 2 veckors sol, värme och mycket bad. Det påverkar naturligtvis mina matval och matlagning. Är det mycket sol och värme äter jag mycket enklare, kallare och lättare mat. Är det däremot grått och ruggigt blir det soppor, långkok och mycket mer mat att stoppa i magen.

Någonstans på vägen kom jag dock av mig. Det blev för mycket av det goda ;-) Gick upp så vansinnigt mycket i vikt och nu kämpar jag att komma i mina älskade kläder igen. Går mest omkring i mjukiskläder hela dagarna. Det funkar ju så länge jag är hemma, men även jag måste ta mig ut bland folk emellanåt och då är det tråkigt att bara ha ett enda par byxor att få plats i. Så här är det nu bara lättare mat som gäller och snart är det dags att ugnsbaka en fänkål igen!



Ugnsbakad fänkål

fänkål
pressad citron
flingsalt
chili explosion (eller annan chili, gärna chipotle)
ev lite olivolja

Dela fänkålen i kyftor, kläm ut lite saft från citron, krydda och slå en bit foliepapper om. Lägg paketet i eldfast form eller långpanna och baka i ugnen ca 30 min i 180-200 grader. Öppna lite försiktigt på paketet och känn efter om fänkålen är tillräckligt mjuk och genombakad. Om inte så låt stå i ugnen några minuter till. Servera fänkålen tillsammans med t ex en sojakorv, en vegburgare, några falafel eller varför inte till lite vegfärssås.


Smaklig spis!