Gott Nytt År!

Vad ska man hitta på att göra i dag då? Sista dagen på året. Får nog bli en sväng till gymmet snart. Behöver rensa huvudet en stund tror jag. Fundera och filosofera är väl just något många ägnar sig åt kring den här tiden på året. Mycket att reflektera över. Jag tycker det är något jman förstås borde göra oftare. Det räcker inte med bara en gång om året. Men om man nu inte tillhör den funderande och reflekterande sorten skadar det ju inte att åtminstone en gång, som idag till exempel, stilla sig och tänka över det som varit. Att liksom göra ett bokslut och lägga det till handlingarna. Och sedan gå vidare. Lite klokare. Lite mer insiktsfull. En aning mer medveten. Och förhoppningsvis något mer snäll och ödmjuk mot vänner och medmänniskor.


Jag vill tacka alla er som tar er tid att titta in här. Tack alla ni som läser! Tack alla ni som både läser och lämnar kommentarer! Jag önskar er alla en fantastisk fortsättning på livet och ett riktigt

Gott Nytt År!

På återseende!

Inför nyårsaftonen med getostfyllda dadlar

Ja nu drar det ihop sig. Snart ringer vi åter igen in ett nytt år. Kan inte förstå vart det gamla tagit vägen. Hur kommer det sig egentligen? Går ett år verkligen så fort eller är det bara upplevelsen av det? Går ett år fortare om man har mycket att göra eller om man inte har något alls att göra? Går ett år fortare om man reser, byter jobb, får barn, flyttar eller vad det nu kan vara än om man liksom bara lunkar på i sitt vanliga fotspår?


Man kan nog aldrig så noga veta. Jag kommer på mig själv i alla fall att liksom bli lite förvånad över att året redan är slut. Det var ju så mycket som skulle hända i år ju - och det har ju inte hänt så då kan det ju inte redan vara dags för nästa år! Men varför tänker vi och lever så i "årscykler"? Jag menar, vad är egentligen ett år av en hel livstid. För många år sedan läste jag om en ö utanför Japan någonstans där man räknar med att världens äldsta befolkning finns. Där finns en markant mindre andel åldersrelaterade sjukdomar som t ex olika demenssjukdomar och även mindre fall av kärlkramp och andra "välfärdssjukdomar". Varför är det så frågade man sig. Maten verkar vara en faktor. Ingen bullar, kakor, hambugare och vitt bröd som vi äter direkt. De flesta människorna tränade varje dag. Ute, påväg till jobbet, tillsammans med andra. Det är som vilken daglig rutin som helst. Allt det där känner vi igen från flera asiatiska länder. Men så var det det här med synen på livet. Synen på vår livscykel. Det visade sig att man där firade sin födelsedag först när man blivit vuxen - vid 55 års ålder! Nästa firande var vid runt 80-90 år då man liksom nått sin topp och tanken är inte då att livet är slut utan snarare att man då vänder och går tillbaka till barnstadiet! Jag tror vi alla skulle må bättre av att inte hela tiden tänka på vad, när och hur vi ska leva och bete oss vid en viss ålder. Det är ju hur stressande som helst! Vi hänger upp allt vi gör, hur vi mår, vilka krämpor vi har etc vid en viss ålder.


Så släpp lite på strukturerna nu! Var glad för livet och hälsan och vårda det gott. Men det finns ju en nyårsafton kvar att fira innan du kan börjar slå av på takten med frosseriet av den goda maten! Varför inte servera stora goda (säkert totalt klimatfarliga, GMO-odlade och besprutade helt mot mina principer men àck så söta och goda) färska dadlar och ost!
Skär en skåra längst med dadeln och ta ur kärnan. Skär sedan en bit av Tomme de Chèvre - fransk opastöriserad getost - och stoppa i dadeln. Klart! Det ska vara ost av det mjukare slaget och ingen hårdost. Kan serveras på buffébordet eller som drinktilltugg. Kommer du ha ostbricka på festen skulle jag tipsa om en klick rårörda fikon på osten. Den smakar gott även till en lite hårdare variant av getosten som exempelvis Caprinelle som är gjord på baskisk pastöriserad getmjölk.


Smaklig spis!


Ett litet tillägg. Jag vet att "Tomme de chèvre" helt enkelt betyder getost, men så stod det på lappen och så sa de i affären. Sorten jag handlat är lite mjukare och i form av en stor platt rund ost, istället för den vanliga rullen. Smakar mer och liksom smälter i munnen :)

En lättare jullunch

Då jag aldrig varit förtjust i och ätit julskinka, eller skinka överhuvudtaget för den delen, är det inga svårigheter att som vegetarian vara utan den på julbordet. Jag har egentligen inte ätit mycket animaliskt från julbordet alls tidigare. Det enda i köttväg jag ätit under julen är de små prinskorvarna och för längesedan mammas hemmagjorda småköttbullar. Minns också att mamma lagade goda revbensspjäll som vi åt på juldagen. Sill, rulle, sylta och annan traditionell julbordsmat har aldrig tilltalat mig. Min julmat bestod till mesta delen av bröd, smör, ost, nötter, pepparkakor och godis. Det är ingen mat att rekommendera för den som vill hålla magen i schack och helst slippa diverse medicin för halsbränna och sur mage.


Som vegetarian kan det många gånger vara svårt att få i sig tillräckligt med bra mat under julen. Särskilt om man tvingas gå bort och vara hos släkten som mest anser vegetarisk mat enbart består av salladsblad och är mat för kaniner typ. Tur för mig då att jag är ensam och själv kan bestämma och laga min egen mat :) Det enda stående inslaget i min julmat är rödkålen. Inga krusiduller utan helt vanlig rödkål. Strimla den fint och fräs i lite smör. Tillsätt en strimlad gul lök och några syrliga skalade och klyftade äpplen, salt och lite sirap. Späd med lite ättika och vatten och låt koka under lock i ca en timma. Recept finns bland annat i Bonniers Nya Kokbok.


Servera den varma rödkålen till lätt förvällda sockerärtor, haricot verts eller annan grön ärta, och en sallad gjord på bladspenat, röda och gula cocktailtomater, filéade apelsinklyftor, mungbönor toppad med lite flingsalt, hallonvinäger och rostade hasselnötter. Är det jul så är det, så lyxa till den lätta lunchen med en bit plattebröd!



Smaklig spis!

Allas vår tomte!

God Jul alla vänner!

En parentes i julstöket

Titta vad jag hittade! En bloggintervju! Mitt i allt julbak, julkortspyssel och knäckkokande, städande och skrubbande skadar det inte att påminnas lite om verkligheten. Nja, nu är väl inte denna bloggintervju av det mest exklusiva slaget men gästen är det i allra högsta grad. Först ut var nämligen självaste Jan Eliasson. Tänker ta tillfället i akt och skryta lite om att jag själv fått ett brev med avsändare UN Office of the President of the General Assembly. Brevet är signerat av reservoarpennornas man Jan Eliasson :) Jo, han är ju lite av en idol måste jag säga. Och även en av bloggintervjuarna verkar också imponerad av Eliasson och vad han gjort, och inte minst gör idag då han som FN:s särskilde sändebud i Darfur arbetar för att få ett slut på konflikten och för att fred ska råda i området. Det borde finnas fler som Jan Eliasson på vår jord!

Så alla ni bakom pappersstjärnorna och innanför de frostsprayade fönstren, stanna upp en stund, ta en liten paus i allt julstök (fika gärna under tiden på en kopp rättvismärkt kaffe) och reflektera över hur det står till i världen. Kanske kan ni uppskatta julen, värmen, maten, sällskapet och så vidare lite mer än att bara gnälla över hur stressigt allt är över jul. Behöver du verkligen göra allt du gör? Behöver du handla allt du handlat? Behöver du resa och flänga runt hela helgen?







Trevlig paus!

Mammas plattebröd

Det blir ingen riktig jul utan mammas plattebröd! Alltså, hon behöver inte baka bröd till mig men jag använder hennes recept. Det är inget särskilt julbröd som exempelvis vörtbrödet utan har väl snarare blivit en tradition. Jag tror det är samma bröd som många även bakar i stekpannan och således kallar det för stekpannebröd. Hos Arla hittade jag ett recept där de skriver att stekpannebröd är en svensk motsvarighet till indiskt nanbröd. Jag har googlat runt lite och letat recept och upptäckt att mammas recept innehåller mer smör och resultatet blir snarare ett fikabröd än ett lunchbröd. Visserligen är det inte helt fel att starta julaftonen med en varm brödbit där både smöret och osten fått smälta lite :)

Ett tillägg har jag dock gjort själv till mammas recept och det är kryddningen. Som den anisälskare jag är, tillsätter jag naturligtvis ett par tsk anis och ev fänkål i degen. Detta är självklart valfritt och beroende på vad du ska ha brödet till kan man krydda med lite vad man känner för. Helt okryddat är naturligtvis hemskt gott det med :) Lite modifierat är även mjölmängden som jag ökat lite av rågsikten och då minskat lite av vetemjölet.



Plattebröd

100 g smör
5 dl mjölk
2 msk sirap
1/2 dl socker
50 g jäst
3 dl rågsikt
10-11 dl vetemjöl

ev ett par tsk mald anis och fänkål


Smält smör och häll i mjölken. Värm till ca 37 grader. Smula jästen i en bunke och häll över degvätskan. Blanda i sirapen och sockret. Blanda kryddorna i rågsikten innan du häller i mjölet i vätskan. Rör sedan ner vetemjölet. Spara en del till utbakningen och låt hellre degen vara lite "blöt" än att ha för mycket mjöl i redan i det här stadiet. Täck med bakduk och låt jäsa i ca 40 min. Stjälp upp på bakbord och knåda degen en stund.

Beroende på storlek på platta/plattor kan antalet variera. Även beroende på hur tjocka du väljer att göra dom. Det här receptet räckte till 4 för den mindre plattan och 7 för den lite större, mellanplattan (jag har tre olika storlekar på mina plattor). Kavla ut rundor och pricka med en gaffel. Sätt på plattorna på medel/högvärma.

Nu kan det vara lite trixande med just värmen på plattorna. Alla plattor är lite olika också så man får vara med hela tiden och kolla så inget bränner vid. Vanligtvis blir de första kakorna lite svartare men snart har man fått in "den rätta knycken". Jag höjer och sänker värmen lite om vartannat under tiden jag bakar plattebrödet. Det gäller att vara med hela tiden bara. Grädda ca 3-4 minuter på vardera sida och låt svalna på galler. Lägg gärna en bakduk över när allt är klart och glöm inte att smaska på en alldeles nygräddad :) När plattebröden svalnat är det bara att stoppa i frysen. Busenkelt att ta fram senare och de tinar fort i ugnen. Det blir som att äta nybakat bröd igen :)



Smaklig fika!

Bästa julklappen!

Vad mer behöver man?

1-års kalaset!

Det har varit en fartfylld helg som började i fredags med en närmare tre timmar lång gradering, fylld av fys- och grundteknikövningar, och slutade igår kväll/natt med fest! Däremellan har jag bakat bröd, städat, fikat, tvättat fönster och samlat tomflaskor (till glöggen). Tyvärr slocknade jag mitt framför näsan på Luke Skywalker, Obi-Wan Kenobi och Darth Vader i lördags men skam den som ger sig. Igår var det dags för stora pepparkaksbaket. Glömmer varje år vilken evighet det tar. Resultatet brukar ju förstås blir väldigt bra trots allt. Så även i år :)


Så igår var det också dags för 1-årskalaset. Och det var inte vilket 1-årskalas som helst. Restaurang Stearin i Göteborg ställde till med fest. Och ni kan haja att det blev glada för min present (som ni ser på bilden här i inlägget). Samlade ihop bokstäverna på en klädd pappskiva och slog in det hela i cellofan. Det blev som ett litet pussel att lägga för dom. Ett enkelt tips för att göra pepparkaksbaket lite roligare, och även som ett julklappstips, är att hitta på lita andra saker och figurer än att bara fylla plåt efter plåt med hjärtan och ringar. Tokigt nog glömde jag kameran hemma så det blev tyvärr inga kalasbilder. Men det var finfint och det bjöds på champagne, mat (tyvärr inget vegetariskt) och massor av gott tilltugg. Party, party hela kvällen. Och när jag vände kosan hemåt igen stod självaste restaurangägaren på podiet och vände plattor som värsta DJkungen :) Det sista jag hörde strömma ur högtalarna innan jag styrde kosan hemåt var Frankie Goes to Hollywood's gamla kanske inte helt rumsrena slagdänga från 80-talet - Relax - vilket är precis vad jag ska göra idag :)


Trevlig sistamåndageninnanjul!

Saffran och lussekatter

Inget är väl så förknippat med saffran som lussebaket här i Sverige. Men det går ju naturligtvis att använda saffran i matlagningen också. Och som om det inte var nog har saffran flera tusen år på nacken som terapeutisk medicin, som afrodisiaka, dock kan en dos på endast 10 g vara dödlig! Men att äta saffran regelbundet "ger glädjen tillbaka och eliminerar sorg som ger upphov till blockeringar"*. Behövs det någon annan förklaring till att äta mer saffran? :)


Det sägs att priset på saffran i år är ovanligt dyrt då skörden uppenbarligen är mindre än vanligt. Största odlingarna av saffran finns i Iran, norra Indien och även Spanien. Kanske inte helt oväntat att skörden till viss del är begränsad.
Det är blompistillerna, eller märkena som de också kallas, som är den åtråvärda delen av den lila krokusblomman. Det går åt över 100 000 blommor till endast 1 kg saffran. Och då är det väl inta att undra på det höga 0,5-gramspriset! Om man då tänker på att Sverige importerar ca 3 ton saffran/år och det produceras runt 300 ton årligen...det riktigt snurrar i huvudet när jag försöker föreställa mig hur många blommor och pistiller det går åt...


Här i Sverige använder vi vanligtvis saffran i julbaket. Jag kommer ihåg när jag var yngre och var av övertygelsen att jag inte tyckte om saffran. Jag hade egentligen inte smakat saffran och hemmavid bakades det aldrig lussekatter med saffran i. Konstigt nog tackade jag även alltid nej om jag så bjöds på en bulle med saffran i och sa att jag inte gillade saffran. Det var nog inte förrän i övre tonåren sådär som det slog mig att jag faktiskt inte visste hur saffran smakar. Så en dag för omkring 15 år sedan tackade jag ja till den stora solgula lussebulle jag bjöds på. Och döm om min förvåning när jag tyckte den var den godaste lussebullen jag någonsin ätit! Sedan dess skulle jag inte ens tänka tanken på att baka lussekatter utan saffran i.


Vad gäller saffrans/lussebullar finns det överflöd av recept att leta bland. Själv bakar jag efter Anna Bergenströms recept i Annas kakbok. Tänkte ge mig på att baka saffransskorpor också. Och saffranskola såklart. Återkommer om det blir några sådana.



Trevlig Lucia!


* Citatet är hämtat ur Peter Torssell's bok Kinesisk kostlära (2000) Akupunkturakademin, under rubriken: Födoämnens effekt, Saffran

Bilden med saffran är hämtad från Wikipedia - Saffron

Dijon- och balsamicostekt paprika med lök och ärtor

För att pigga upp mig lite här i mörkret stekte jag en stor orange paprika och gröna ärtor till middag idag. Nu tillhör paprika det så kallade solanaceae-släktet, potatisväxter, som till exempel då potatis men också tomat, aubergine, physalis och faktiskt även tobak. Dessa potatisväxter är inte att rekommendera om man lider av ledproblem som exempelvis reumatism. Alltså inte bästa maten för mig men det hoppas jag då balansera med vanlig gul lök som enligt kinesisk kostlära sägs eliminera kyla, cirkulera qi och eliminera stagnationer och lök stärker qi och hjälper tarmrörelserna. Gul lök är lämplig vid bland annat förkylning, snuva, aptitlöshet och svaga muskler. Och de fiberrika gröna ärtorna fuktar och aktiverar tarmarna, när qi, blod och vätskor samt eliminerar svullnader och motverkar hudutslag. Låter utmärkt tycker jag för en mulen dag som denna.



Dijon- och balsamicostekt paprika med lök och ärtor

1 orange paprika
1 liten gul lök
gröna ärtor
solrosolja
1 tsk dijonsenap
1-2 msk balsamicovinäger
svartpeppar, nymalen
ev salt

Skär paprikan och löken i strimlor och låt steka på medelvärme i ca 20 minuter. Tillsätt ärtorna, dijonsenap och balsamicovinäger och låt koka ihop. Krydda med nymalen svartpeppar och salta eventuellt efter smak.


Smaklig spis!

Snygga förpackningar

Vem gillar inte förpackningar? Jag är tokig i förpackningar av alla de slag! Som barn är man mer intresserad av presentpappret och kartongen än själva innehållet. Det intresse verkar aldrig ha försvunnit hos mig. Jag har till och med fått ett ark omslagspapper i julklapp en gång. Visserligen bara på skoj, men jag tog alltid sådan tid på mig att öppna för jag skulle titta på och beundra pappret och inslagningen. Det roligaste jag visste var att slå in klappar och göra fina paket. Jag tycker fortfarande det är roligt att göra fina paket men det är så mycket mindre av den varan nuförtiden. Ännu en gång jag funderar dock på om jag har satsat på fel yrke. Skulle säkert passa bättre som dekoratör, blomsterbindare eller kanske t o m trädgårdsmästare. Ni har väl sett alla på TV som gör fina krukor och diverse arrangemang och dukningar osv. Hur kul som helst!

Men nu var det ju det där med förpackningar - på mat alltså. Det kan säkert tyckas dumt men visst lockar de där snygga mjölpaketen eller florsockret i hyllan, eller den där snygga etiketten på påsen med den goda lakritsen, eller knäckebrödet i kartongförpackningen och för att inte tala om teaskarna! De absolut snyggaste förpackningarna jag vet nu är i alla fall från Saltå Kvarn! Jag vill ha ALLT i deras sortiment! Och det är så snyggt att de, om det funnits plats, gärna fått stå framme till och med. Och det bästa av allt är att Saltå Kvarns produkter är KRAV-märkta och flera av råvarorna även biodynamiskt odlade. Och bra är också att de har mycket av de där basvarorna som man alltid har hemma; mjöl, flingor, pasta, bönor, linser och sedan ett bra sortiment av nötter och annat gott att blanda i brödet, müslin, salladen och vad det nu kan vara.


Så ska ni nu ut och handla idag, se till att få med er lite Saltå Kvarnprodukter hem!

Potatisgratäng med purjolök och svamp

Ibland får jag ett ryck och blir sugen på potatis. Nä, jag äter inte potatis så mycket. Vet inte riktigt vad jag ska göra med den. Så blir jag så himla mätt. Kanske är det på grund av att det är gott med potatis förstås, så det blir lite för mycket av den ;) Tycker inte potatis är vidare gott att frysa in heller. I alla fall inte kokt sådan eller mos. Men nu blev det i alla fall härom dagen till att laga potatisgratäng. Den fyller min största ugnsfasta form som är ungefär 30 x 23 och 5-6 cm hög. Jag undviker mjölkprodukter så långt det går och gör min potatisgratäng med kokosmjölk istället. Jag använder champinjoner och champinjoncreme men det går säkert lika bra att använda annan svamp av tycke och smak. Tror det finns liknande creme av annan svampsort än champinjoner också. Vad gäller just denna champinjoncreme vet jag att jag handlat mindre varianter tidigare som jag inte hittar längre. Denna burk som tror jag innehöll 180 g, blir lite för mycket. Hälften eller kanske 3/4 räcker. Och såklart om du gör en större gratäng så använd hela burken. Skulle tipsa om att även använda mer kokosmjölk i så fall.



Potatisgratäng med purjolök och svamp

ca 1 kg potatis
1 purjolök, medelstorlek (runt 400-500g)
4-5 hg champinjoner (eller annan svamp som du gillar)
ca 100 g champinjoncreme
1 burk kokosmjölk
olja
salt
svartpeppar
vitlöksklyftor (valfritt)
kokosflingor
riven ost (valfritt)
(ev vatten att späda ut med)


Sätt ugnen på ca 200-220 g. Tvätta potatisen och skala om det behövs. Skiva den tunt. Jag använder en mandolin till det. Tvätta och skär purjolöken. Det gör inget om den får både tunna och och lite tjockare strimlor. Putsa och ansa champinjonerna och skär i ganska tunna skivor. Rör ihop champinjoncremen och kokosmjölken i en bunke så länge. Är den för tjock så späd med lite vatten. Den ska inte bli för tunn utan se till att den behåller lite av krämigheten. Jag har även använt champinjonsoppa på burk , vilken är lite tunnare än cremen, till det här och även blandat med kokosmjölk. Det funkar nästan lika bra men jag gillar smaken cremen ger som är lite mer distinkt än soppan.


Häll lite olja i botten på formen och smeta ut den lite med hjälp av de första potatisskivorna. Täck botten helt. Salta och peppra. Lägg på de skivade champinjonerna och täck med ett lager potatisskivor. Salta, peppra och riv ev över ett par vitlöksklyftor. Täck med den strimlade purjolöken och avsluta med ett sista lager potatis. Häll över kokosmjölkblandningen. Är den lite trög och krämig kan du lägga ett par skedar redan över svampen och sedan göra samma sak över purjolöken. Annars se till att den rinner ner på sidorna och emellan och inte bara stannar på toppen. Om det funnits någon ost i kylen min skulle jag förmodligen rivit lite över toppen men så var inte fallet och istället strödde jag över lite kokosflingor. In i ugnen i 45-60 minuter. Känn med sticka när den är färdig. Jag har en lite galen ugn och har hellre lite lägre temperatur och låter maten stå inne lite längre då den annars lätt bränner vid utan att vara färdig. Om gratängen börjar bli mörk på toppen men inte färdig, lägg då en bit folie över och låt stå tiden ut i ugnen. Servera med lätt förvällda sockerärtor eller haricort verts.


Smaklig spis!

Het tomatröra med senapsfrön, avocado och cashewnötter

Nu har jag gjort det igen! Lagat mat utan att skriva ner vad jag har i och hur jag gör. Det blir lätt så när man lagar mat ofta. Jag blir sugen på någon rätt jag lagat tidigare och så höftar jag till det. Kanske glömmer jag någon ingrediens av ursprungsreceptet eller så lägger jag till en annan. För ungefär två år sedan var jag på besök i Stockholm hos en väninna som flyttat dit. En kväll lagade vi mat och satt länge vid bordet och bara hade trevligt. Det var väldigt enkel mat...och just nu kom jag på vad jag glömt! Spenaten! Tyvärr har jag förlagt receptet så det blir till att laga efter "huvudet". Och som jag just upptäckte då är huvudet inte alltid på skaft ;) Hahah, jag visste det var något "stort" jag missat sist. Hur som helst. Det funkade ju utan spenat också. Servera till kokt fullkornspasta. För mig räcker detta som ett mål mat men vill man kan man servera till ris och exempelvis lägga till en bit kokt fisk. Använder man fryst bladspenat finns någon sort som har små bollar eller knyten. Ska du använda bladspenat i detta rätt så lägg fram ett gäng sådana på en tallrik och låt tina en stund innan du börjar laga maten.


Het tomatröra med senapsfön, avocado och cashewnötter
2-3 port

1 tsk svarta och vita senapsfrön
en stor bit färsk ingefära, riven
fint hackad röd chili efter den styrka man tål (eller 1/2-1 tsk från burk)
1 gul lök, finhackad
3-4 tomater, hackade
1 avocado skuren i tärningar
olivolja
havssalt
cashewnötter
(bladspenat)

Hetta upp olja i kastrull eller stekpanna med lock. Häll i senapsfröna och vänta tills de börjar poppa. Du måste ha ett lock till hands! Lägg i den rivna ingefäran och den hackade löken och chilin. Låt puttra en stund, fortfarande under lock då det ff kan poppa och skvätta ut frön. Rör eventuellt lite och se till att inte bränna vid ingefäran. Häll i de hackade tomaterna - och bladspenaten - och låt puttra under lock på svag till medelvärme en stund tills det kokat ihop ordentligt. Blanda alldeles innan servering i en mogen avocado skuren i små tärningar och cashewnötter.


Smaklig spis!

Ordlös onsdag

Det är något som är snett med bilden


...eller?


Ta en tur i dagens bildgalleria!

Söndagsbestyr

Här sitter jag - ännu en söndag och försöker sortera mina tankar och uppfattning om världen. Har under hösten läst en distanskurs om att handla rättvist. Varje vecka får vi en uppgift som vi senare ska presentera på ett gemensamt forum. Dessutom ska vi läsa och kommentera varandras inlägg. Det är lite som att blogga :) Hur kul och intressant som helst! Lite svårt kan det bli emellanåt med disciplinen att verkligen skriva och kommentera hos alla. Varje vecka går jag ut i full fart för att sedan åter sitta här på söndag och försöka knåpa i hop något vettigt. Alltså, när jag börjar låter allt så bra. Jag anser mig ha bra koll på vad jag tycker. Så läser jag lite till. Kolla några fler siter. Lyssnar på nyheterna ... och vips - så vet jag inte vad jag tycker längre!



En fråga som ständigt gör sig påmind och som jag hela tiden vacklar i är den om handel verkligen leder till ökad välfärd? Visst kan handel leda till effektivare resursanvändning på så sätt förstärka och öka ekonomisk tillväxt - men är det samma sak som att välfärden också ökar? Spelar det någon roll om den ekonomiska tillväxten är hållbar eller ej? Idag sker handeln kors och tvärs världen över och vi köpare och producenter blir allt mer anonyma för varandra. Kan det inte däri ligga en risk att sociala världen och miljökostnader liksom blir osynliga för oss? Att allt det där som bidrar till ett ohållbart samhälle för individen skyms och räknas inte med när vi ska förklara välfärdsbegreppet? Men vad är då välfärd egentligen?


Två intressanta artiklar från Göteborgs Fria Tidning handlar om vår arbetslinje och shoppingkultur vilket är både ekologiskt och mänskligt ohållbart. Vi jobbar mer än någonsin. Och vi jobbar för att kunna köpa mer! I artikeln av Lennart Fernström står det att miljörörelsen har, i över 30 år, hävdat att vår livsstil är ekologiskt ohållbar. Nu börjar fler vakna, inser och accepterar detta faktum. Det paradoxala är att samtidigt som vi försöker stoppa växthusgaser har tvi redubblat vår konsumtion under de senaste 50 åren. Och takten lär vi inte slå av på utan snarare ökar den med åren. I en annan artikel menar Stefan Edman att vår shoppingkultur är farlig för vår jord och säger att det finns en "religiös kulthandling att handla på stormarknaden på lördag". Att vi hela tiden måste bekräfta oss själva och ständigt visa upp vårat nya yttre gör att vi fått ett väldigt ytligt förhållningssätt till livet. Och så tillbaka till arbetet...


Fernström fortsätter och skriver att "rätten till arbete en gång ett politiskt krav med syftet att ge folk frihet och makt över sina egna liv". Som en liten parentes vill jag bara påminna om artikel 23 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som i korthet säger att alla har rätt till arbete, till skälig lön för detta och till fackliga rättighter (se hela artikel 23 nedan). Idag är det dock det omvända menar Fernström. Arbete är inte längre en rättighet utan ett tvång och han skriver att arbetspiskan i form av "försämrad a-kassa och sjukpenning och allt mer orimliga ams-tvångsåtgärder har gjort att rätten till arbete har förbytts mot ett tvång". Vi ska alla springa i ekorrhjulet och hålla igång tillväxtmaskineriet. Och allt detta fastän produktionen idag kräver mindre arbetskraft än tidigare, fler människor går så att säga in i väggen och enligt en Sifo-undersökning menar så många som 57 procent av befolkningen att de hellre väljer minskad arbetstid än högre lön. Och ändå jobbar vi mer och mer... Vart är vi påväg undrar jag? Jag har inga svar på alla mina frågor. Kanske kommer jag aldrig hitta dom heller. Men dom finns där och jag kommer fortsätta leta! Och liksom Stefan Edman säger i Frida Nygårds artikel, säger också jag, tänkt om man skulle få ett antal di Leva-typer som skapar status kring att inte ha mycket grejer. Varför skulle inte det vara möjligt?


Trevlig advent!


I FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (hämtad från Regeringens webbsida för mänskliga rättigheter) artikel 23 står som följer:

1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

För att komma i julstämning!

Är lite kluven till det här med jul. Längtar, längtar inte... Det ligger så mycket förväntan i luften. Och så mycket blandade känslor. Fest med glada sånger och klackarna i taket som föregås av en hel del stök och bök. Många får vara lediga från sitt jobb. Andra har inget jobb att vara ledig ifrån. Många köper så mycket (onödiga) prylar att det år efter år slås nya ekonomiska rekord i handeln. Andra har inte ens råd att köpa julskinkan. Många ser fram mot att träffa släkten för att njuta och ha det bra tillsammans. Andra har ingen släkt att träffa eller kanske värre - det är ett påtvingat kvävande och destruktivt möte som bara slutar i gråt och tandagnissel. Alltså, jag gillar julen på ett sätt. Kanske mest för värmen, ljuset och allt det ombonade som faktiskt lyser upp tillvaron i det bäcksvarta mörker vi just nu befinner oss i. Och för att inte tala om vägen dit som är fylld av bakande och godistillverkande av alla möjliga slag :)

Men det är lite tvetydigheten i julen som gör mig nästan lite ledsen. Trots att julen handlar om glädje, givmildhet och gemenskap är den ändå så exkluderande. Har du ingen släkt får du sitta där ensam. Och de som trots allt väljer att säga nej till tvingande destruktiva konstellationer utesluts totalt från allt vad glädje och givmildhet heter. Såklart är många stressade för allt som ska handlas, lagas, städas, pyntas etc under december månad. Kanske har man inte någon större lust att träffa moster Greta, eller syrrans tredje man och deras fem barn, eller farbror Sven som alltid blir för full och ska tafsa på Stina som egentligen heter Stig som...ja, ni fattar va. Men för alla ensamma där ute kan julen vara en mental katastrof. Ensamheten blir under julen extremt påtaglig och utanförskapet hänger som en dyblöt cape över axlarna.

Så för att komma lite i julstämnin dricker jag nu varje dag te med smak av jul! Lusse teet är ett svart te med smak av chili, apelsin och den karaktäristiska smaken av saffran. Röda Mulen är ett rött te (Rooibos smaksatt med vanilj och grädde) med massa kryddor som kryddnejlika, kardemumma, svartpeppar, kanel och ingefära. Doften sprider sig och lite längtar jag nog till jul ändå...



Teerna kommer från Kafferostar och tehandlare Johan & Nyström i Tullinge. I deras "Årstidsserie" finns utöver Lusse te och Röda Mulen även Julknäck (rött) Glöggte (svart) och Tomtesnurr.

Nästan matiga morotsmuffins med kanel och muskot

Ibland överraskar man sig själv ändå! Idag har jag komponerat ihop ett muffinsrecept som faktiskt blev ganska bra. Det bästa är att de är saftiga och goda men det sämsta är att de känns lite väl feta och så glömde jag salt! Jag har både smör och olja i och skulle nog pröva att göra med endast smör (ev öka till 100g) eller endast olja (då öka till 1 dl). Jag har nu klämt i mig två stycken och trots allt måste jag nog säga att de är riktigt goda!


Brazilian Linda håller som bekant i trådarna för Lördagsgodis. Det har varit lite si och så för min del att delta där under hösten. Men idag slog jag till. Nu var det allt för länge sedan jag bakade och med julen runt knuten är det bäst att få fart på bakmusklerna igen. Veckans ingrediens är Kanel! Såklart skulle ju kanelbullar funka. Eller varför inte spröda kanelhjärtan. Och kanel kan visst vara bra till annat än i maten också.
Men jag ville prova ngt lite matigare men ändå sött eftersom det trots allt är Lördagsgodis det handlar om. Minns när jag bodde på andra sidan Atlanten och bakade muffins med All-Bran plus. Alltså sorten med de små bruna fiberkorvarna, inte flingorna. Det var långt innan man kunde köpa dessa här i Sverige. Har inte hittat något bra recept och har letat som en galning hela morgonen efter den där hårda pappbiten jag en gång klippt ur från ett paket med just sådana flingor. Men okej. Kanel också. Mototskaka är ju inte så dumt heller förstås. Så mitt lilla bakexprement har idag gått ut på att försöka förena lite fiberrika matigare muffins med den söta morotskakan. Och för att lugna alla ni medvetna konsumenter därute till valet av Kellog's, vill jag bara påpeka att övriga ingredienser, förutom muskoten och bikarbonaten, såklart är KRAV-märkta.


Nästan matiga morotsmuffins med kanel och muskot
ca 15 st

3 1/2 dl dinkelmjöl
2 1/2 dl All-Bran plus
3-4 tsk malen kanel
ca 1 tsk riven muskot
1 1/2 tsk bikarbonat
1/2 dl pumpakärnor

8o g smör, rumsvarmt
1 dl brun farin
2 ägg, rumsvarma
2 1/2 dl naturell yoghurt
1/2 dl raps- eller solrosolja
2 rivna morötter (en fint och en grovt)

Dinkelflingor att garnera med

Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Rör ihop smör, socker och ägg. Tillsätt sedan yoghurten och oljan, en i taget. Rör efter det ner de rivna morötterna. Häll till sist i de torra ingredienserna och rör om med sked. Portionera ut i smörjad muffinsplåt eller i vanliga pappersformar. Denna smet räckte till 15 medelstora muffinsar. Strö lite dinkelflingor på toppen. In i mitten av ugnen på 200 g och grädda i ca 20 minuter. Känn med sticka om de är färdiga. Mina stod i nästan 25 minuter.


Smaklig fika!

Camino #4 ute nu!

Nya Camino finns ute i handeln nu. För er som inte ännu upptäckt detta magasin kan jag bara upplysa om att det är det mest trendiga magasin du kan läsa! Igår mottog Camino 2007 års Trendpris! Så kolla här var du kan hitta magasinet och spring nu iväg skaffa dig ditt alldeles egna exemplar!


Trevlig läsning!

Ordlös onsdag

Vart tog du vägen, vackra höst?


Glöm inte kika in hos Nejma för mer ögongodis!

Måndag morgons ironi

Ibland är det svårt att hitta rätt ord...så därför låter jag Johan Glans få sköta ordet idag!

Viltinspirerad aubergine

Nu såhär under hösten florerar det en mängd recept på vilt hit och vilt dit bland matbloggare och i diverse matmagasin. Oftast är det mustiga grytor och långkok med mycket svamp och rotgrönsaker. Då jag inte äter kött längre kommer det inte på frågan att pröva recepten. Däremot tror jag att jag trots allt längtade efter något mustigt och smakrikt häromdagen då jag hällde outspädd svartvinbärssaft över auberginen som fräste i stekpannan. Eller var det tanken på söndagsstek och vinbärsgelé som gjorde sig påmind... Man kan aldrig så noga veta men gott blev det i alla fall :)

Auberginen kan med fördel serveras till kokta eller ungsrostade grönsaker som exempelvis morötter, rotselleri och palsternacka. Eller kanske lite kokt potatis och lingonsylt skulle passa bra. Själv hade jag (som vanligt) fullkornspasta kokande på plattan bredvid. Intet anade väl jag att det skulle resultera i ett inlägg. Jag tillagade detta i en stekpanna men skulle nog rekommendera att använda en traktörpanna eller i alla fall ha ett stort lock till hands. Det ska inte stekas och och bli knaprigt utan snarare puttra på en stund för att bli mjukt och ta åt sig smakerna ordentligt.


Viltinspirerad aubergine
1 port

aubergine , ungefär en halv elle hel om den är liten
gul lök
olivolja
salt
svartpeppat, nymalen
timjan, torkad
mejram, torkad
en kvist färsk rosmarin
1-2 msk svartvinbärssaft, outspädd (ex Brunneby's Svarta vinbär, extra koncentrerad)
vatten, vid behov


Skär auberginen i ganska tunna skivor och strö lite salt över. Strimla löken. Värm under tiden upp olivoljan i en stek- eller traktörpanna. Lägg i aubergineskivorna och låt de gotta till sig en stund, på medelvärme, i olivoljan. Jag brukar inte salta och vattna ur auberginen innan jag tillagar den som det oftast står i recept att man ska göra. Nu vet jag egentligen inte varför jag saltade och sköljde heller inte av och torkade dem utan la dem direkt i pannan. Om du gör likadant, ta det i så fall vackert med saltet!
Tillsätt sedan löken och kryddorna. Om det blir för torrt i pannan så tillsätt lite vatten och se till att inte ha för hög värme. Det ska puttra mer än att steka. Och så i med den outspädda svartvinbärssaften. För att inte auberginen som vid det här laget är ganska mjuk och nästan går sönder inte skulle suga åt sig all vätska med detsamma la jag den liksom över lökstrimlorna. Lägg på ett lock eller tillsätt lite vatten då och då tills löken blivit mjuk och allt tagit smak av saften och kryddorna. Auberginen och löken blir liksom lite karamelliserad till slut.


Smaklig spis!

Zucchini och kinakål med smak av koriander

Då var man igång igen efter helgen då. Hualigen vad trött man kan vara. Har sedan tre till fyra år tillbaka levt med extremt dålig sömn vilket naturligtvis påverkat allmäntillståndet. Som att ständigt vara på bristningsgränsen. Har under detta året börjat sova lite bättre och periodvis har jag sovit jättemycket. Det är en fröjd att sova en hel natt igenom eller i alla fall sisådär fem sex timmar i streck. Konstigt nog lyckas jag ändå inte riktigt komma i fas. Är trött varesig jag sover eller inte. Kan det vara mörkret måntro? Det har varit en stålande höst fram till ett par veckor sedan då diset och dimman nästlat sig in mellan husen och genom ventilerna. Känns som hela lägenheten är genomruggig. Och nu har det gått på tok för många dagar utan att jag sett skymten av solen.

Och det är just nu som det är som svårast att inte sätta igång bulldegen, fixa småkakor och pröva nya former av kladdkakan och inte minst att ta fram de sparade rabarberna för att göra värsta goda pajen. Men jag har gett mig den på att bli av med sommarkilona till jul så bakandet har fått stå tillbaka en hel del under hösten. Maten är förstås som vanligt; grön och lätt och god. Ja, min frukost, lunch, middag, kvällsmat och mellanmål är allt som oftast nyttiga. Det är ju det där gottiga, gärna hembakat, glass och choklad och ost som gör att jag lägger på mig. Kanske är det också den dåliga sömnen som är en bidragande orsak också som ruckar ämnesomsättningen. Hur som helst, i teorin är det ju egentligen inget svårt att gå ner ett par kilo men i verkligheten... Det är sååååå lätt att hitta tillfällen då jag tycker jag är värd något gott. Att jag har rätt att unna mig en croissant, chokladkaka, bakelse eller vad det nu kan vara. Och väl då, är det ju ingen hejd på vad och hur mycket jag "unnar" mig. Än så länge går det i alla fall bra.

Oftast när jag lagar mat blir det som flera små rätter i en. Det jag äter till lunch en dag kan jag bara lägga till en korv, bönor, eller tofu så blir det en hel middag. Så är det med dagens recept också. Enkel och god för sig själv och en skiva bröd eller lite kokt fullkornspasta. Vill man ha en lite matigare variant går det bra att strimla ner till exempel lite rökt tofu. Du väljer själv vad du är sugen på för dagen.


Zucchini och kinakål med smak av koriander
1 port

ca 100 g zucchini, skivad i strimlor
1/2 gul lök, hackad
ca 50 g strimlad kinakål
olivolja
1/2 pressad lime
havssalt
svartpeppar, nymalen
färsk koriander

Fräs löken en kort stund i upphettad olivolja och tillsätt sedan den skivade zucchinin. Låt fräsa en stund i stekpannan men utan att bli bränd. Salta och peppra och tillsätt den strimlade kinakålen de allra sista minuterna. Pressa sedan över en halv lime och tillsätt även en näve färsk hackad koriander (en rågad tesked hackad koriander på burk). Servera med kokt fullkornspasta och rökt tofu.


Smaklig spis!

Ordlös onsdag

Ta också en tur hos Nejma för fler bilder som säger en del!

Lunchlådan - Rött ris med råa grönsaker

Vilken helg! Det har knappt varit någon sömn överhuvudtaget, svettigt, stressigt men ändå så vansinnigt roligt! I lördags ägde Sveriges första SM i Taekwon-Do ITF rum i Lisebergshallen, Göteborg. På söndagen var det dags för den sjätte Talent Open - Sveriges största barn- och ungdomstävling i Taekwon-Do ITF. I år var den sistnämnda tävlingen även öppen för seniorer.

Under lördagen tävlade den absoluta eliten av svenska Taekwon-Doutövare och kämpade mer än väl för SM-titlarna. Jag hade fördelen att slippa arbeta under SM och kunde istället njuta av alla grymma svartbältare som bjöd på riktigt bra Taekwon-Do. Dessutom fick jag åter se självaste Mikael Birgersson krossa plankor med både hand och fot. Jo, han är flerfaldigt världsmästare, europamästare och har visst slagit världsrekord i betongklyvning ( 21 st på 30 sek) och finns med i Guinness Rekordbok. Det är svårt att föreställa sig alla hans meriter när han i övrigt beter sig som värsta filbunken. Lugn och nästan lite sävlig med högburet rör han sig runt i hallen. Och ni kan tro att jag var stolt då en av mina egna instruktörer tog emot silvermedaljen i II-dans mönster.
Under söndagen fanns runt 250 barn- och ungdomar samt 150 coacher (varav jag var en) och domare. På fem mattor pågick det tävlingar i mönster och kamp hela dagen. Och alla våra Fightertävlande fick med sig medaljer hem :) Ett guld, fem silver och sju brons. Gissa om jag är mer än stolt över "mina" barn!

En dag som denna kräver förstås en del energiintag. Och med tanke på bristen av tid är det inget annat att göra än att fixa matsäck. Jag råkade ha färdigkokt rött ris i kylen på lördagkvällen så det fick bli basen i lunchen. Lite grönsaker, olja och kryddor så vips är lådan klar :)


Enkla lunchlådan - Rött ris med morot, broccoli och avocado

ca 2 dl rött ris, färdikokt och kallt
en grovt riven morot
ca 50-100 g broccoli, skuren i ganska små bitar
en halv avocado, skuren i bitar
olivolja, några stänk
flingsalt
krydda efter humör. Jag valde just den här dagen malen fänkål, curry och lite chili


Blanda alla ingredienser i bunke och skopa över i lunchlådan. Klart! Utmärkt mat att ta med och som inte behöver värmas. Mycket gott alternativ till den annars ganska vanliga smörgåsarna. Lägg till frukt och matsäcken är komplett!


Smaklig medhavd mat!

Upptagen!

Återkommer nästa vecka!

Ordlös onsdag

Go'morron alla!

Kolla in dagens fotovägg här

Kardon

Nu har det gått en tid sedan jag var på den där matmässan Interfood 07 i Göteborg. Och som sagt så rullar tiden som vanligt på fortare än att man riktigt hinner med. Där fanns en köksträdgård designad av Simon Irvine. Och det var som en slags minireplika av köksträdgården han skapat i Läckö Slottsträdgård. Jag hade där förmånen att träffa trädgårdsmästare Tobias Johansson där som under sommaren bland annat jobbat med och driva upp och förbereda alla växter som fanns med här i denna köksdgård. Det fanns särskilt två växter som fångade både min uppmärksamhet och fortsatta intresse. Den första var den silverfärgade spretiga och ståtliga växten Kardon. Den andra, en lite mindre anspråkslös, tagetes med illgula blommor och har det lite roliga namnet Tagetes lucida. Och den var så god att den kräver ett alldeles eget inlägg!


Kardon (Cynara Carduncalus) är en flerårig växt och nära släkting till kronärtskockan. Dock är det inte så vanligt att vi i Sverige odlar den annat en som en ettåring. Men vad är det då man äter på denna korgblommiga växt? Det är visst stjälken som är ätbar och även roten. Tydligen ska den ha en smak som påminner om kronärtskockan och kan också användas som stjälkselleri och fänkål. Hrm, låter som lite skilda smaker för mig. Hur som helst, för att den ska bli ätbar ska stjälkarna blekas 3-4 veckor innan skörd. Det gör man med genom att täcka stjälkarna med t ex säckväv eller wellpapp. Man kan även kupa jord runt stjälkarna. Stjälkarna kan sedan kokas och ätas med smör/olivolja och örtkryddor (liksom kronärtskockan). I radions Odla med P1 gav Mai-Lis Pettersson tips om läkande växter. Kardon ska i bladen ha ett verksamt ämne vid besvär i lever och galla och som också sänker blodsockret och blodfetterna.


Men om man nu inte har plats att själv odla denna ätliga växt - var kan man handla den då? Finns den överhuvudtaget att få tag på ute i handeln annat än i fröformat? Kanske är detta något för det mattokiga gänget på Taffel.se att gäva i?

Hur bra är du på engelska?

Här kan du testa dina språkkunskaper i engelska och samtidigt ge en hjälpande hand till världens hungrande människor!

Lördagsgodis

Men allvarligt, jag undrar hur de står till i skallen på mig egentligen. Jag glömmer saker hela tiden. Är världens tidsoptimis så det finns alltid en fasligt massa saker som alltid hänger över mig och bara väntar på att bli klara. Tror jag har lite för många saker på gång samtidigt på lite för spridda håll så att säga. Nu är det ju redan dags för lördagsgodis igen och Brazilian Linda som till och med ändrat till varannan vecka istället för varje...


Hur som helst har jag ju inte hunnit baka bullar - åhhh, tänk också vad gott det skulle vara med en nu :) Men jag befinner mig på ett träningsläger hela helgen så det blir inget bullbak för mig. Däremot gjorde ett inlägg med bullrecept på Kanelbullens dag den 4 oktober. Supergoda kanelbullar gjorda efter recept i Anna Bergenströms bok Annas kakabok. Håll till godo med det! Men jag lovar - det kommer komma fler bullrecept framöver.


Smaklig fika!

Åsa's snabbpizza med mizuna, tomat och kronärtskockshjärtan

Jag är ingen stor pizzafantast. Jag köper aldrig hem pizza sådär en söndagkväll. Vet egentligen inte varför. Jag gillade väl pizza när jag var yngre men det var definitivt ingen favvis mat. Kanske blev det också mindre i samband med att jag slutade äta kött. Utbudet av vegetariska pizzor är inte så stort. Eller det är snarare typ tomatsås, ett kronärtskockhjärta skuret i tre bitar och två strimlor paprika och ost på en vegetarisk pizza. I övrigt är det liksom bara en stor grillad brödbit. Pizza verkar annars vara typisk "parmat". Sånt man köper när man inte har lust att laga mat utan hellre vill dega i soffan tillsammans. Kanske är det där skon egentligen klämmer... Men igår blev det snabbpizza av minsann. Tortilla, tomat, ny salladsort, kronärtkockshjärtan, vegetarisk örtpastej, olivolja, salt och timjan :) In i ugnen på 200 g i 5-10 minuter. Klart!


Som andra läser Stieg Larsson läser jag div mattidningar. Läste i onsdagskväll en artikel om olika kålsorter och såg då en ny sort som heter Mizuna. En japansk senapsört som visst skulle påminna om ruccola. Så igår när jag var och handlade vad hittade jag väl där om inte Mizuna. Och dra på trissor om de dessutom inte hade erbjudande om två salladsaskar för 20 kronor. Ok. Vad ska jag nu "bygga" för mat kring den här salladen? Och hungrig som en varg var jag. Lite småsugen på pizza har jag nog allt gått och blivit då Nässelblom & Choklad förra veckan hade en kronärtskocka med på Ordlös onsdag och det blev lite pizzaprat i kommentarerna. Och vad ser jag inte längre in i affären om inte ett erbjudande med två burkar kronärtskockshjärtan/kronärtskockbottnar till priset av 15 kr! Saken var klar, det fick bli snabbpizza av.


Åsa's snabbpizza med mizuna, tomat och kronärtskockshjärtan

1-2 tortilla, små
vegetarisk örtpastej, typ Granovita eller Tartex
mizunakål
tomater
kronärtskockshjärtan
olivolja
havssalt
timjan

Sätt ugnen på 200 g. Lägg tortillan på en pappersklädd bakplåt och bred på vegetarisk örtpastej. Lägg en hög mizunakål på och skivad tomat. Dela några kronärtskockshjärtan och fördela över den blivande pizzan. Häll över olivolja, salta och smula lite torkad timjan över. Att det blev just timjan var för att det just nu står en skål på min bänk här med nytorkad, egenodlad timjan jag tog in för en vecka sedan. Du väljer den krydda du vill ha. Så, in i ugnen, ganska högt upp, i 5-10 minuter. Så är pizzan klar!

Och mizunakålen då? Jorå, jag tycker den var mycket godare än ruccola. Lite mildare och inte så skarp och besk i smaken. Och snacka om att jag blev överraskad när jag ett par timmar senare kollade in MatNicklas som fixade pizza på rekordtid. Hrm, skumt.


Smaklig spis!

Anita Roddick ,1942-2007

Det har snart gått en månad sedan Anita Roddick gick bort. När jag först såg nyheten förstod jag inte riktigt vad som hänt. Alltså, hon - död? Men hurdå? Hon var ju inte gammal. Hade inte ens hunnit fylla 65 år. Och hon var på besök här i Sverige bara så sent som i våras. Hon var en av talarna på Sustainability Day i Stockholm den 25 april i år. En intervju med henne kan ni se här. Hon är en stor inspirationskälla för mig. Som den hängivna Body Shopkonsument jag är har det naturligtvis varit svårt att inte koppla samman de två. Men hon har gjort så mycket mer. Hon har alltid varit engagerad och har arbetat för mänskliga rättigheter på alla möjliga sätt och särskilt mycket för att företag ska ta fullt ansvar för sin verksamhet. För några år sedan gjorde hon sig till och med av med The Body Shop (som fö numera ägs av L'Oreal). Kanske är det till och med genom henne mitt intresse för mänskliga rättigheter en gång började. Fast jag inte riktigt visste det då. Någon gång i början av 1980-talet. Kanske var jag inte ens fyllda 10 år då jag för första gången handlade i den där "gröna" affären där man fick allt man handlade så fint inpackat i små presentförpackningar. Med tiden har jag förstått mer och mer. Anita Roddick har fortsatt inspirera mig och bland annat banat väg för tanken, möjligheten och övertygelsen om att det är möjligt att förena business och rättvis handel.

Activism is being a voice for the voiceless, standing up for the weak and the frail, engaging the human spirit. It’s putting your head above the parapet. Being heard. Being seen. Being counted.
(texten hämtad från broschyren "I'm an Activist")

Jag hoppas inte hennes engagemang och brinnande hjärta för en bättre värld ska slockna med hennes. Tillsammans kan vi kämpa och förändra! Här hittar du tre saker du kan göra redan idag!


Act now!


(Bilderna är hämtade och lånade från Anita Roddicks hemsida)